Resan med Leoâ€đŸŽ

Hej alla fina!😍

Det kĂ€nns som evigheter sedan jag skrev om min utveckling med Leo! Det hĂ€r inlĂ€gget skall jag Ă€gna Ă„t att dokumentera vĂ„r utveckling sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt och planer för framtiden, lika mycket som en form av dagbok för mig som att jag vill dela med mig av resan.đŸ„°
Jag började rida Leo för lite mer Àn ett Är sedan. DÄ gick det mÄnader dÄ jag inte fick honom i stadig form i nÄgon gÄngart och jag undvek att traggla med det. I somras började jag ta lektioner för en trÀnare som gav mig vÀrdefulla tips. Under den mÄnaden som gick mellan första och andra trÀningen fick jag Leo att börja gÄ i stadig form i skritten utan större problem. I traven sprang han dock mest ivÀg. Andra (och senaste, tror jag?) trÀningen, i slutet av sommaren, jobbade vi med traven och kom fram till konceptet att skritta i form och sedan försöka behÄlla formen i övergÄngen samt avsluta innan det hela blev en dragkamp. Jag fick honom i form nÄgra steg, men sedan sprang han igen.


Förra veckan kom jag att tÀnka pÄ att jag faktiskt inte direkt ridit nÄgot ordentligt dressyrpass pÄ flera mÄnader. Jag hade mest joggat lite och gjort lite dressyrjobb pÄ slutet utan att jobba vidare pÄ det, utan större krav. Det tog oss inte framÄt. Jag red dÄ ett ordentligt dressyrpass. SkÀnkelvikningar Àr det bÀsta verktyget jag vet nÀr jag skall fÄ en hÀst att gÄ i form eftersom det Àr bÄde lösgörande och samlande samtidigt som du fÄr koll pÄ hÀstens kropp och mÀrker hur vida den reagerar pÄ de olika hjÀlperna. Detta fungerar utmÀrkt pÄ Leo och hjÀlpte oss mycket. Jag jobbade först i skritt och hade inga höga förvÀntningar pÄ traven, en kortsida i form vore ett topenpass! Men nÀr jag skrittade gav jag en övertydlig skÀnkel och Leo började trava. Dessutom jobbade han i form! Jag bröt av och började sedan hoppfullt jobba honom i traven. Efter att ha kollat pÄ trÀningar för en duktig dressyrryttare pÄ ridskolan hade jag tagit med mig att halvhalter pÄ yttertygeln var mycket anvÀndbart. Det hjÀlpte nu med och jag började med att fÄ till ett tempo i traven dÀr vi inte förlorade energin, men han inte bara sprang ivÀg, utan att vi kunde arbeta ordentligt.

Vacker bild, men inte den vackraste formen

NÀr vi hade ett bra tempo kunde jag jobba honom lÀngre strÀckor i traven utan att det blev en dragkamp. Vi gjorde mycket skÀnkelvikningar, volter och allmÀnna kringelikrokar i traven för att fÄ till lösgjordhet, lyhördhet och samling.

Efter en stund kom jag till en viktig insikt jag inte insett tidigare; Jag samlade alldeles för mycket. Även om vi har en bra framĂ„tbjudning kan jag inte bara samla, utan lösgjordheten Ă€r viktigare. NĂ€r detta föll pĂ„ plats började jag rida lĂ€tt för att slĂ€ppa ner honom i en avslappnad form dĂ€r samlingsgraden inte behövde vara hög, utan mĂ„let var att han skulle jobba avspĂ€nt med muskelkoordination. NĂ€r jag ocksĂ„ tĂ€nkte mer pĂ„ min blick samt en rörlig och mjuk, men stadig hand föll det hela pĂ„ plats. Vi fick nu till en relativt stadig(!!) form i traven och kunde trava flera varv i form! Detta var för mig helt otĂ€nkbart nĂ€r vi pĂ„började passet och jag hade börjat tveka pĂ„ att vi nĂ„gonsin skulle komma dit. TĂ€nk sĂ„ snabbt det kan vĂ€nda med lite beslutsamhet!

Superfim och avslappnad Leo i snön pĂ„ fĂ€ltet♡

Idag red jag Äterigen ett ordentligt dressyrpass. Temperaturen hade stigit sÄ att det var blötsnö, vilket resulterade i ett nÄgot mer begrÀnsat pass pÄ banan dÀr vi höll oss till de upptrampade spÄren. Inför detta passet var jag nervös. TÀnk om allt bara varit en fantastisk tillfÀllighet och vi nu skulle vara tillbaka i ruta ett?

I början kÀndes det motigt. Leo kÀndes stel, jag hade glömt spöet (som jag brukar anvÀnda som en lÀtt, förtydligande hjÀlp bakom skÀnkeln för att fÄ igÄng bakbenen lite mer) och nÄgra byggarbetare vid stallet fick honom att spÀnna sig Ànnu mer. Trots det mindes jag sÄ vÀl kÀnslan frÄn förra veckans pass, sÄ jag fortsatte.

Efter att ha tappat rÀkningen pÄ antalet gjorda skÀnkelvikningar, övergÄngar, volter, tempovÀxlingar och halvhalter började det Äterigen lossna. Vi trÀnade pÄ att byta varv samt göra övergÄngar i form och det slutade med en Ànnu bÀttre kÀnsla Àn förra gÄngen! Jag blev tÄrögd nÀr jag red och blir det nu nÀr jag skriver detta, inte för att nÄgra varv i form i sig behöver vara en jÀttebedrift, men för att det, för oss, Àr ett stort steg i rÀtt riktning, som att vi hittat knappar jag trodde var bortglömda för evigt!

Ännu en, nĂ€stan identisk, bild frĂ„n förra veckans pass. Älskar de hĂ€r bilderna♡

Galoppen sitter inte Ànnu, vilket jag Àrligt talat Àr glad för. Det innebÀr att vi har ett stort steg till att ta och fÄ uppleva! Just nu blir han gÀrna vÀldigt lÄng i galoppen och har svÄrt att orka bÀra upp sig ordentligt. Jag tÀnker att vi ska bygga upp styrkan med mer skritt samt mer galopparbete. MÄlet nu Àr stadig form i alla gÄngarter före sommaren! Det tvivlar jag inte en sekund pÄ att vi kan klara! KÀnslan att kunna jogga av honom i en avslappnad form Àr helt magisk, en helt annan kÀnsla Àn att snudd pÄ slÀngtrava med huvudet i vÀdret. Nu vet jag Àven att han jobbar rÀtt med hela kroppen och Àr avslappnad.

Jag hoppas verkligen att de senaste veckorna har varit lika underbara för er!

Kram Astrid ❀

Publicerad av Astrid Tillback

En fjortonĂ„rig hĂ€sttjej utan egen hĂ€st, som tror att allt Ă€r möjligt, vars drömmar svĂ€var till de stora arenorna.đŸ€©đŸŽ

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka pÄ en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igÄng
%d bloggare gillar detta: